DR: Slægtens spor - Morfars farfars far - och jag — Forum på politietsregisterblade.dk (2011-2018)

Forfatter	Indlæg
Skrevet af ML 2011-08-07 11:40:38	DR viser Slægtens spor Følg med på rejsen hvor seriens vært Clary Jansson følger sin egen slægts vej fra land til by og dermed skildrer et Sverige, der på 150 år bliver forvandlet. Nordvision fra Sverige. Morfars farfars far – och jag En resa i släktens spår från bondetid till förortsliv http://www.ostra-amtervik.se/hbf/ostemtingen/OST_2008.pd : Side 18+19: Morfars farfars far – och jag. ————————————————————————- http://svt.se/2.133144/morfars_farfars_far_och_jag : Resan börjar i Selma Lagerlöfs hembygd i Värmland. Genom att följa sin egen släkt från bondetid till förortsliv, ger Clary Jansson bilden av ett Sverige som omvandlats under de senaste 150 åren, från bondeland till industrination och folkhem. Morfars farfars far - och jag Del 1: Torparna: http://svt.se/2.133150/1.2018805/del_1_torparna . Del 2: Bruket: http://svt.se/2.133150/1.2018880/del_2_bruket . Del 3: Bonden: http://svt.se/2.133150/1.2018910/del_3_bonden . Del 4: Soldaten: http://svt.se/2.133150/1.2018953/del_4_soldaten . Del 5: Staden: http://svt.se/2.133150/1.2018954/del_5_staden . ————————————————————————- http://www.dr.dk/tv/oversigt . Slægtens spor (1:5) Det første afsnit i serien starter i Selma Lagerlöfs hjemegn i Värmland, hvor de gamle husmandssteder stadig ligger rundt omkring i de store skove og gennem tiderne har inspireret til mangfoldige historier. Del 1. Torparna Resan börjar i Selma Lagerlöfs hembygd i Värmland, där några av Clarys förfäder varit jordetorpare i tre generationer. I folkökningens 1800-tal var livet fattigt på torpen och männen måste vandra bort på säsongsarbeten långt hemifrån för att försörja sig. Till slut lämnar familjen Värmland för att bosätta sig vid ett bruk i Uppland, lyckliga nog att ha fått ett fast arbete i Sverige och sluppit emigrera. ————————————————————————- Slægtens spor (2:5) I Lövsta i Uppland satser indvandrerslægten de Geer ikke længere på den lille bys traditionelle håndværk, men bygger i stedet et efter tiden hypermoderne snedkeri, som giver arbejde til de mange husmænd i Värmland, der nu slipper for at emigrere. Del 2. Bruket Tobo bruk i Uppland blev torparnas nya hemvist. Där hade man smält järn åt Lövsta bruk sedan 1600-talet, men nu satsade invandrarsläkten de Geer på en hypermodern snickerifabrik, som blev värmlänningarnas nya arbetsplats. De flyttar in i en klassisk bruksmiljö med arbetarbostäder, potatisland och mjölkpoletter. Som ung genomgick Clarys morfar en frivillig underbefälsutbildning på volontärskolan i Karlsborg. Den skolan blev språngbrädan till ett civilt arbete som bokhållare. ————————————————————————- Slægtens spor (3:5) Hvorfor måtte farfars far gå fra gården i forbindelse med den store jordreform i 1800-tallet? Nu var det slut med bondelivet i familien og herefter gjorde industritiden sit indtog i slægten. Del 3. Bonden Varför fick farfarsfar gå från gård och grund i samband med laga skifte, den stora jordreformen på 1800-talet? Det är vad Clary försöker ta reda på i seriens tredje del, där vi också lär känna Gräsbo by i Österwhåla socken i Uppland, så som den tedde sig på hans tid, just när lantmätaren kom till byn. Skuldfällan slog igen och bondelivet i den janssonska släkten slutade med exekutiv auktion och konkurs. Dessutom var det nödår i Sverige. Utfattig fick den självägande bonden byta liv och flytta in som arbetare till Gävle stad. Industriepoken hade gjort sitt inträde i släkten. ————————————————————————- Slægtens spor (4:5) Clary har arvet et billede af sin mormor, der var den smukke datter i en børneflok på 10 og hvis far var en af de sidste soldater i landets stående hær. Hvad er det for en klædedragt, mormoren bærer på fotoet - er det et kostume eller hendes eget? Del 4. Soldaten Nr 18 Ed var bland de sista knektarna i indelta armén, den som skapades av Karl XI redan på 1600-talet. Ed var född som ”oäkting” och uppvuxen som fosterbarn. Hans ursprung är en pikant historia, som framgår av den här delen i serien. Hans vackra dotter Clara, blev Clarys mormor. Hon kom som 16-åring till Stockholm och fick plats hos guldsmeden Winnerstrand, far till den på 1930-talet så välkände skådespelaren Olof Winnerstrand. Men prövade hon själv på matörskådespeleri? Ett foto väcker frågan. Och vem var far till barnet hon fick, innan hon gifte sig? ————————————————————————- Slægtens spor (5:5) Slægten er samlet i Gävle, en by der syder af industri, voksende klassekamp og åndelig vækkelse. Missionshuset er et naturligt sted at mødes for nogle, mens andre må tage beslutning om enten at rejse videre til andre byer eller at emigrere. Del 5. Staden I Gävle sammanstrålade släkten, när staden gick in i den industriella eran och folkrörelserna växte sig starka. Hit kom den konkursade bonden, hit kom morfadern som nygift. Arbete fick de vid två av stadens stora industrier, en textilfabrik och ett gjuteri. Väckelserörelsen kom att prägla släktens liv. Missionshuset var den naturliga mötesplatsen för Clarys mamma och pappa ända sedan barnsben. Två släktingar emigrerade till amerikanska storstäder. Av dem kom särskilt den enas liv att präglas av religionen. Efter ett lyxliv i miljonärsmiljö gifte hon sig med den på 30-talet så välkände resepredikanten J. A. Hultman, vars smeknamn var Solskenssångaren. I Stockholm landar serien. Där föddes Clary i en typisk förortstvåa, som barn till en läroverksadjunkt och en hemmafru. Barn av folkhemstiden, då kärnfamiljen var en självklarhet och gatorna fulla med lekande ungar. Bågen från landet till stan är dragen. Serien sätter punkt. Men under arbetets gång har världen passerat en gräns. Idag bor majoriteten av världens befolkning i städer.
Skrevet af Maya 2011-08-07 18:48:02	Tak Marianne Håber jeg kan holde mig vågen :-)